Som ett land med en lång historia av sjöfart har Kina spelat en viktig roll som ett maritimt nav sedan antiken. Idag är systemet med hamnar i Kina har blivit ett av de mest omfattande och välbesökta nätverken i världen, vilket ger en solid grund och bekväm tillgång för inhemsk och internationell handel. Det finns många hamnar utspridda längs Kinas kust, och fem av dem utmärker sig för sina stora import- och exportvolymer och utmärkta operativa kapacitet.
Kinas fem största hamnar är koncentrerade längs östkusten, och dessa hamnar är inte bara strategiskt belägna nära Kinas ekonomiska centra och stora konsumentmarknader, utan spelar också en viktig roll i internationell handel. De förbinder Kinas inland med resten av världen och är en av pelarna i Kinas ekonomiska uppgång.
Var och en av Kinas fem största hamnar har sina egna unika egenskaper och funktioner. De hanterar inte bara varuhantering och transport, utan erbjuder också en mängd tjänster och toppmoderna anläggningar som lockar fartyg och handlare från både hemlandet och utlandet. Dessa hamnar har en enorm import- och exporthandel som täcker alla typer av varor, inklusive råvaror, färdiga produkter, konsumtionsvaror och högteknologiska produkter.
Genom att i detalj beskriva de fem största hamnarna i Kina får vi en djupare förståelse för dessa hamnars storlek, handelsvolymer och betydelse. Oavsett om det är hamnen i Qingdao i norr, hamnen i Zhoushan i söder eller ett internationellt sjöfartscentrum som hamnen i Shanghai, bidrar varje hamn enastående till Kinas ekonomiska utveckling. Deras utveckling återspeglar också Kinas uppgång och styrka som en global handelsmakt.
Låt oss ge oss ut på denna upptäcktsresa om Kinas fem främsta hamnar, utforska dessa hamnars berättelser och bidrag samt deras viktiga plats i Kinas och världens ekonomi.
1.Zhoushan hamn
Ningbo Zhoushan Port (Hamnar i Kina) är en hamn i Ningbo och Zhoushan City, Zhejiang-provinsen, Kina, belägen mitt på Kinas fastlandskust och den södra delen av "Yangtzeflodens ekonomiska bälte". Det är en viktig transitbas för järnmalm, omlastningsbas för råolja, lagrings- och transportbas för flytande kemikalier och en viktig lagrings- och transportbas för kol och spannmål i östra Kina. Det är den viktigaste transportören för att betjäna Yangtzeflodens ekonomiska bälte och bygga Zhoushan Jianghai Intermodal Transportation Service Center, ett viktigt stöd för byggandet av Zhejiang Ocean Economic Development Demonstration Zone och Zhoushan Islands New Area, och ett viktigt stöd för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Ningbo City och Zhoushan City.
Ningbo-Zhoushan Ports i Kina är resultatet av sammanslagningen och omstruktureringen av Ningbo Port och Zhoushan Port, och namnet "Ningbo-Zhoushan Ports in China" lanserades den 1 januari 2006. Ningbo Zhoushan Port består av 19 hamnområden, inklusive Zhenhai, Beilun, Daxie, Guanshan, Meishan, Jintang, Qushan, Liuyang, Cengang och Yangshan, och har mer än 620 produktionskajplatser, inklusive nästan 170 stora kajplatser på över 10 000 ton, och mer än 100 stora och mycket stora djupvattenkajplatser på över 50 000 ton, vilket gör den till hamnen med det största antalet megafartyg in och ut ur Kina, och en av få djupvattenhamnar i världen. [30] År 2021 kommer Ningbo Zhoushan Port att bli den tredje hamnen i världen med 30 miljoner containerintag efter Shanghai Port och Singapore Port. [32] I september 2021 vann Ningbo Zhoushan Port Group China Quality Award, vilket var första gången den kinesiska hamnsektorn vann China Quality Award.
År 2022 översteg godsgenomströmningen vid Ningbo Zhoushan Ports i Kina 1.25 miljarder ton, en ökning med 2.1 %, vilket bibehöll världens toppposition i 14 år i rad, och containergenomströmningen nådde 33.35 miljoner TEU, en ökning med 7.3 %, vilket rankades som trea i världen i fem år i rad.
Enandet av de två hamnarna
År 1996 utfärdade Zhejiang-provinsen den medellångsiktiga planen för Ningbo Zhoushan hamn, där man för första gången lade fram idén om enhetlig planering, enhetlig konstruktion och enhetlig förvaltning av de två hamnarna.
Den 1 januari 2006 lanserades namnet "Ningbo-Zhoushan Port" officiellt, och de tidigare namnen "Ningbo Port" och "Zhoushan Port" användes inte längre, medan Ningbo-Zhoushan Port Management Committee inrättades för att samordna byggandet av större projekt för integrationen av de två hamnarna. Ningbo-Zhoushan Port Management Committee inrättades för att samordna byggandet av större projekt för integrationen av de två hamnarna.
I september 2015 hölls invigningsceremonin för Ningbo Zhoushan Port Group Co Ltd, och Ningbo Zhoushan Port integrerades i huvudsak med dess tillgångar.
På eftermiddagen den 1 maj 2020 öppnade Ningbo Zhoushan Port officiellt den högsta klassens nya kajplatser för inrikescontainrar i Kina.
I juni 2022 kom nyheten att den andra fasen av Zhongzhai malmterminalprojekt i Pengshan hamnområde i Ningbo Zhoushan hamn klarade slutförandeinspektionen.
Sedan den 15 oktober 2022 har en grön kanal öppnats för in- och utfart av containerfordon i båda riktningarna från Beilun, Chaiqiao, Guangshan och Guojiu till containerterminalerna, och ett vitlistsystem med "hälsokod" har implementerats för containerlastbilschaufförer, och "Seaport Group". Vitlistsystemet "hälsokod" har implementerats för containerlastbilschaufförer.
Den 2 april 2023 lade världens största containerfartyg MSC IRINA med en maximal kapacitet på 24 346 TEU stadigt till vid containerterminalen i hamnen i Ningbo Zhoushan i Zhejiang-provinsen, och uppdaterade därmed rekordet för världens största containerfartyg som lagt till i hamnen i Ningbo Zhoushan.
Platsområde
Enligt Ningbo-Zhoushan Ports in China Master Plan (2014-2030) är Ningbo Zhoushan Port indelad i 19 hamnområden, varav nio hamnområden, inklusive Beilun, Yangshan, Liuyang, Qushan, Guanshan, Jintang, Daxie, Cengang och Meishan, är viktiga hamnområden; fem hamnområden, inklusive Shengsi, Daishan, Zhenhai, Baiquan och Maao, är viktiga hamnområden; och fem hamnområden, inklusive Dinghai, Shipu, Xiangshan Port, Yongjiang och Shenjiamen, är allmänna hamnområden.
Meteorologi
Ningbo och Zhoushan har ett vidsträckt område med många öar, som påverkas av havet och fastlandet i olika grad, och de meteorologiska egenskaperna varierar kraftigt. Medeltemperaturen är hög i centrum och låg i norr och söder. Den genomsnittliga årliga nederbörden minskar från sydväst till nordost. Den årliga genomsnittliga relativa luftfuktigheten är 78 till 81 %. Den genomsnittliga årliga vindhastigheten ökar från söder till norr. Fördelningen av maximala vindhastigheter kännetecknas av en större fördelning i öster än i väster och i norr än i söder.
Katastrofalt väder
Ningbo och Zhoushan är känsliga för tyfoner från juli till september varje år. Mellan 1949 och 1989 drabbade i genomsnitt 3.9 tyfoner (varav 82 % var starka tyfoner) havsområdet varje år, med vindriktningen mer i nordnordväst till nordnordost och i östnordost.
Tidvatten
De östra vattnen i Ningbo och Zhoushan kontrolleras av de yttre tidvattenvågorna, så tidvattnet är mestadels halvdagsflod, medan de västra vattnen är förvrängda av inflytandet från öar och grunda hav, så tidvattnet är mestadels informella halvdagsflod. Dessutom är vattnen i Ningbo-Zhoushan ofta utsatta för stormfloder, med en maximal vinst på 1.42 m (Dinghai). Stormfloder orsakas huvudsakligen av tyfoner, som förekommer mestadels mellan juli och september, och sammanfaller ofta med astronomiska högvatten, där grunda vatten i väster är större än de i öster.
Waves
Ningbos och Zhoushans vatten ligger direkt intill Östkinesiska havet, vilket är ett stort vågområde längs den kinesiska kusten. Den maximala våghöjden i det yttre havet är 17 meter och långvariga vågor kan tränga in i området. Zhoushanöarna är dock utspridda med mer än 1 300 öar i alla storlekar, som bildar en naturlig barriär, och de flesta hamnar i Kinas kustlinje har bra skydd, särskilt vattnen runt halvön är utmärkta ankarplatser för att undvika vinden.
Havet påverkas av monsunvindarna, med främst nordliga vågor på vintern och högre våghöjder, och mestadels sydliga vågor på sommaren med lägre våghöjder än på vintern, där tyfonvågor är årets största. Våghöjdsfördelningen är större i öster än i väster och i norr än i söder på grund av de starka nordliga och nordöstliga vindarna.
Havsströmmar
De yttre tidvattenvågorna i Ningbo och Zhoushan havsområden kommer in i hamnområdet från sydöstra Zhoushan havsområde genom kanalen i navigeringsporten mellan öarna. På grund av topografins inverkan har tidvattenströmmarna i vattnen mellan öarna en högre hastighet; strömmarnas riktning är i allmänhet förenlig med vattenvägarna eller isobaterna. Tidvattnets natur i havsområdet är i allmänhet oregelbunden halvdagstidvatten, och det grunda havet är uppenbarligen uppdelat i tidvatten; tidvattnet är oregelbunden halvdagstidvattenvattenväg, Maqi ankarplats Zhongjie berg och Ma'an ön.
Restströmmarna i Ningbo och Zhoushan påverkas huvudsakligen av säsongsvariationer i avrinning och vind, där Yangtzeflodens avrinningsträcka ut i havet och inflytandet från den varma Taiwanströmmen är mer tydligt. Restströmmarna i detta område är generellt starka, vanligtvis runt 0.2 m/s, med ett maximum på 0.5 m/s. Riktningen på restströmmarna sammanfaller generellt med riktningen på de maximala strömmarna.
Sandinnehåll
Sedimentet i vattnen i Ningbo och Zhoushan kommer huvudsakligen från närliggande vatten, där mycket lite sand transporteras av floder. 20–30 % av sedimentet släpps ut från Yangtzeflodens mynning varje år, varav 20–30 % sprider sig från norr till söder under inverkan av kustströmmar, vilket direkt påverkar sandhalten i Hangzhoubukten och områdets vatten. Fördelningen av sandhalten är större i väster än i öster, i söder än i norr, på vintern än på sommaren, vid högvatten än vid lågvatten, på botten än på ytan och runt öar än i öppet vatten. Den genomsnittliga sandhalten varierar från 0.05 till 2.0 kg/m3, med ett maximum på 5 kg/m3.
Geologi
Ningbo och Zhoushan ligger i den norra delen av det sydöstra Zhejiang-veckbältet, vilket geotektoniskt sett är en del av det sydöstra veckbältet i det sydkinesiska vecksystemet. Det ligger i den norra delen av den vulkaniska aktivitetszonen från Yanshan-perioden längs kusten i Zhejiang, Fujian och Guangdong, och de exponerade bergsystemen i området är de mesozoiska övre jura- och nedre Baixian-vulkaniska bergsystemen. Den geologiska strukturen är en serie täta linjära veck i nordostlig riktning och ett spricktektoniskt ramverk huvudsakligen i nordostlig riktning, kompletterat av nordvästliga, nordnordvästliga och nordsydliga riktningar. I Zhenhai- och Beilun-områdena finns grå silt och siltig lera; gulbrun, grågrön underlera och lätt till måttligt tät grågul grus, rundat grus, lerhaltigt grus och mjukplastisk grå; grågrön underlera, underlera, rundat grus och lerhaltigt grus; ryolitisk porfyr och sjunken tuff. Den brungula underleran, det grågula gruset och den grunt begravda berggrunden är bra pålhållningslager i området.
Landform
Hamnen i Ningbo Zhoushan ligger mellan Hangzhoubukten och Sanmenbukten. Norr om Yongjiangflodens mynning ligger Qiantangflodens estuarina del och slättområdet på södra sidan av Hangzhoubukten, och söder om Yongjiangflodens mynning ligger det låga bergiga och kuperade området i östra Zhejiang, med Zhoushanöarna utspridda längs stranden.
Norr om Yongjiangflodens mynning domineras kustlinjen av siltiga flodmynningsslätter med kritiga sandstränder och kritiga siltstränder. Söder om Yongjiangflodens mynning (inklusive öarna) dominerar berggrundskusten med en slingrande strandlinje och djupa hamnar, och landområdet längs kusten domineras av låga kullar med små marina slätter i de små vikarna mellan kullarna. De är från 50 till 1000 m breda. Zhoushanarkipelagen är den del av Tiantaibergen som sträcker sig ut till havet, kontrollerad av nordostlig tektonik och fördelad i två rader från sydväst till nordost. Havsområdena Ningbo och Zhoushan är varvade med kullar och dalar, med sammankopplade öar, djupa vattenvägar och hamnar, och de flesta tidvattenkanalerna har ett naturligt djup på över 20 meter.
2. Shanghais hamn
Shanghai Port är en hamn i Shanghai, Kina, belägen mitt på Kinas fastlandskust och vid Yangtzeflodens mynning. Den är förbunden med Kinas norra och södra kuster och världshaven, och löper genom Yangtzeflodens avrinningsområde och inlandsfloderna Jiangsu, Zhejiang och Anhui, samt Taihusjöns avrinningsområde.
Under Sui-dynastins tidiga år (589-604) etablerades Huating som en stad och den tidigaste flodhamnstaden i Shanghai bildades. År 1842 undertecknades det kinesisk-brittiska Nanjing-fördraget, vilket gjorde Shanghai till en av de fem handelshamnarna, och i januari 1996 började Shanghai bygga ett internationellt sjöfartscentrum, och den 10 december 2005 färdigställdes och togs den första fasen av Yangshans djupvattenhamn i drift, och Yangshan Bonded Ports i Kina öppnades samtidigt.
År 2005 var vattenytan för Shanghais hamnar i Kina 3 620,2 kvadratkilometer. Av dessa är 3 580 kvadratkilometer vattnet i Yangtzeflodens mynning; 33 kvadratkilometer är vattnet i Huangpufloden och 7.2 kvadratkilometer är hamnens landyta. Hamnområdets landyta består av det södra hamnområdet vid Yangtzeflodens mynning, det norra hamnområdet vid Hangzhoubukten, Huangpuflodens hamnområde och Yangshans djuphavshamnområde. I slutet av 2016 hade Shanghais hamn etablerat containerhandel med mer än 500 hamnar i 214 länder och regioner runt om i världen, med mer än 80 internationella sjöfartsrutter. År 2016 uppnådde Shanghais hamn en godsgenomströmning på 702 miljoner ton och en containergenomströmning på 37.13 miljoner TEU. År 2018 rankades Shanghais hamn som nummer två i världen när det gäller godsgenomströmning i hamnar. År 2020 nådde Shanghais hamns containergenomströmning 43.5 miljoner TEU.
Den 1 januari 2022 översteg containergenomströmningen i Shanghais hamn 47 miljoner TEU, och är därmed världens främsta containerhamn för tolfte året i rad.
Den 8 september 2022 fastställdes den dagliga genomströmningen för Shanghais hamnar i Kina till 16 058 TEU (standardcontainrar), vilket slog det historiska rekordet som sattes ett år tidigare.
Plats för Shanghai hamn
Shanghai Ports i Kina ligger mitt på Kinas kustlinje och vid Yangtzeflodens mynning ut i havet. Det är skärningspunkten mellan Yangtzeflodens horisontella axel från väst till öst och kustlinjens vertikala axel från norr till söder. De geografiska koordinaterna är 31°14′ nordlig latitud och 121°19′ östlig longitud. Shanghais hamnområde täcker 66.6 kilometer av Huangpufloden och 106.5 kilometer av den södra vattenvägen vid Yangtzeflodens mynning. Shanghai Ports landarea består av det södra hamnområdet vid Yangtzeflodens mynning, det norra hamnområdet vid Hangzhoubukten, Huangpuflodens hamnområde i Kina och Yangshans djuphavshamnområde. Kusten ligger 558 sjömil från Dalian i norr, 823 sjömil från Hongkong i söder och 2399 km från Chongqing i väster om Yangtzefloden. Från och med 2005 är Shanghais hamns vattenarea 3620.2 kvadratkilometer. Varav 3580 kvadratkilometer är vatten från Yangtzeflodens mynning; 33 kvadratkilometer är vatten från Huangpufloden och 7.2 kvadratkilometer är hamnens landyta. Hamnvattnet består av Yangtzeflodens mynning och Hangzhoubuktens vatten, Huangpuflodens vatten, Yangshans hamnområde, samt ankringsvatten vid Yangtzeflodens mynning och ankringsvatten vid Luhuashans vatten.
Hamnarnas vatten i Kina består av Yangtzeflodens mynning och Hangzhoubuktens vatten, Huangpuflodens vatten, Yangshanhamnens vatten, ankarplatserna vid Yangtzeflodens mynning och Green Huashans ankarplats. Shanghaihamnarnas indirekta ekonomiska inland i Kina är huvudsakligen södra Zhejiang, norra Jiangsu, Anhui och Jiangxi, samt provinserna Hubei, Hunan och Sichuan. Hamnar i Kina flödar material till inlandet: inklusive Zhejiang, Jiangsu, Anhui, Jiangxi, Hubei, Hunan, Sichuan, Fujian, Henan, Shaanxi, Qinghai, Gansu, Ningxia och Xinjiang.
Klimatförhållandena i Shanghais hamn
Shanghais hamn ligger i ett subtropiskt maritimt monsunklimat. Klimatet påverkas av växlande vinter- och sommarvindar, med tydliga årstidsväxlingar. Det är varmt och regnigt året runt. Den genomsnittliga årstemperaturen är cirka 16 °C och den årliga nederbörden är cirka 1148.8 mm.
Vindförhållandena i Shanghais hamnar i Kina är mestadels sydostliga, följt av västliga och nordostliga vindar, med starka nordostliga vindar. 55 tyfoner (med vindar större än eller lika med 10) hade en allvarlig inverkan under de 98 åren från 1884 till 1981, med den längsta tyfonvaraktigheten på 3 dagar och en maximal vindhastighet på 43.9 m/s. Den genomsnittliga årliga dimmadagen i Shanghais hamnar i Kina är 25.5 dagar, vilket vanligtvis försvinner före klockan 10, och dimma som ligger kvar hela dagen förekommer sällan.
Hydrologiska egenskaper hos Shanghais hamn
Tidvattnet vid mynningen av Yangtzefloden och Huangpufloden, där Shanghai Ports i Kina ligger, är informella halvdagsvatten. De karakteristiska värdena för vattennivån i Huangpufloden vid Wusong hamn är: högsta högvattennivå är 5.74 m, lägsta högvattennivå är 1.12 m; lägsta lågvattennivå är 0.25 m, högsta lågvattennivå är 3.33 m; den maximala tidvattenskillnaden är 4.48 m, minsta tidvattenskillnad är 0.02 m och den genomsnittliga tidvattenskillnaden är 2.31 m (Wusong nollpunkt). Huangpufloden har ett ömsesidigt flöde vid hög- och lågvatten, med en stark ström nära kröken. Allmän högvattenhastighet 1.34 m/sek, lågvattenhastighet 1.1 m/sek; högvattenhastighet vid liten flod 0.67 m/sek, lågvattenhastighet 0.93 m/sek, maximal högvattenhastighet 1.81 m/sek; maximal lågvattenhastighet 1.51 m/sek
Shanghaihamnarna i Kina, Yangshan hamnområde fas IV-terminalen, är en viktig symbol för Kinas ekonomiska integration i den globala ekonomin, vilket ytterligare kommer att främja liberaliseringen och underlättandet av handel och investeringar i Kina [14]. (Kommenterat av Li Keqiang, dåvarande medlem av den centrala politiska byråns ständiga kommitté och premiärminister i statsrådet)
Öppningen av den fjärde fasen av Yangshan Deepwater Port Area kommer att spela en mycket viktig roll för att utöka containerkapaciteten i Shanghais hamn, befästa och förbättra Shanghais hamns status som internationellt nav och främja byggandet av Shanghai som ett internationellt sjöfartscentrum [15]. (dåvarande biträdande sekreterare i Shanghais kommunala partikommitté).
3. Guangzhou hamn
Guangzhou Port är en hamn i Guangzhou, Guangdong-provinsen, Kina, belägen vid mynningen av Pärlfloden och hjärtat av Pärlflodsdeltatregionen, gränsande till Sydkinesiska havet, intill Hongkong och Macau, där floderna Dongjiang, Xijiang och Beijiang rinner ut i havet. Guangzhou Ports i Kina är den största omfattande huvudnavhamnen och huvudcontainerhamnen i södra Kina, med 131 internationella containerlinjerutter i drift och en godsgenomströmning på 636 miljoner ton år 2020, vilket är den fjärde största i världen.
Under Qin- och Han-dynastierna var den antika hamnen i Guangzhou en hamn i Kina för Kinas utrikeshandel. Under Tang- och Song-dynastierna var "Guangzhoupassagen till havet" en oceangående rutt. Sedan 1978 har hamnen i Guangzhou utvecklats till ett viktigt nav i Kinas omfattande transportsystem och en viktig hamn för utrikeshandeln i södra Kina. Enligt omfattande relevant information från 2017 består hamnen i Guangzhou av en hamnstad och en inlandshamn i Kina. Guangzhous hamn omfattar fyra stora hamnområden, inklusive det inre hamnområdet, Huangpu hamnområde, Xinsha hamnområde och Nansha hamnar i Kina, samt ankringsplatsen i Pärlflodens mynning, medan Guangzhous inlandshamn består av tre hamnområden i Kina, nämligen Panyu, Wuhe och Xintang. Från och med augusti 2018 har Guangzhous hamn tillgång till mer än 400 hamnar i över 100 länder och regioner runt om i världen.
Historik
Under Qin- och Han-dynastierna var den antika hamnen i Guangzhou hamnen för Kinas utrikeshandel
Under Tang- och Song-dynastierna var "Guangzhous sjöväg" världens längsta havsväg.
Under Qingdynastin blev Guangzhou den enda hamnen för utrikeshandel och den största hamnen för utrikeshandel i Kina.
Sedan 1978 har Guangzhous hamn utvecklats till ett viktigt nav i Kinas omfattande transportsystem och en viktig hamn i Kina för utrikeshandel i södra Kina.
År 2014 öppnades Guangzhou Port Nansha Port Area Grain and General Purpose Terminal för allmänheten som en ny terminal vid Guangzhou Port Nansha Ports i Kina.
År 2015 godkändes förstudien om breddningen av djupvattenkanalen i Guangzhou hamn.
I januari 2016 öppnade Nansha internationella kryssningslinjer till Hongkong, Vietnam och Japan; i oktober överlämnades mudderverket "Juengyang 1" vid en ceremoni i Guangzhou hamn; i november öppnade "Genting Dream" en hemmahamn i Nansha och öppnade internationella rutter till Filippinerna och Vietnam. Internationella förbindelser till Filippinerna och Vietnam
23 januari 2017 inleder Victoria trafiken i Nansha hamn, Guangzhou.
Den 25 januari 2022 slutfördes och godkändes officiellt projektet för att bredda djuphavskanalen i Guangzhou hamn. Från januari till maj skeppade Guangzhou hamn sju tåg mellan Kina och Europa i Centralasien, vilket medförde en ökning på 49.9 % jämfört med föregående år av volymen av intermodala containrar med sjö- och järnvägstransporter. I maj i år slutförde Guangzhou hamnar i Kina intermodal transport av kommersiella fordon med sjö- och järnvägstransporter, med en ökning på 201.6 % jämfört med föregående år. Volymen av intermodala containrar med sjö- och järnvägstransporter i Nansha hamn översteg 10 000 TEU på en enda månad.
Den 15 augusti släppte Guangzhou Ports in China Group nyheten att det första intermodala containertåget med sjö- och järnvägstrafik från Guangxi till Nansha Ports i Kina från Guangzhou Port nyligen startat, med en fullständig järnvägssträcka på cirka 1 000 kilometer. Leveransen tar bara fyra dagar från Liuzhou-fabriken till Nansha Port, vilket är cirka 20 % lägre än kostnaden för vägtransport. Den 28 november hölls invigningen av tåget "Ganzhou-Suizhou Combined Ports in China" och öppningsceremonin för Guangzhou Port (Ganzhou) Cloud Yard vid Ganzhou International Land Port. Detta markerade den officiella öppningen och driften av "Ganzhou-Suizhou Combined Ports in China" och den officiella öppningen av Guangzhou Port (Ganzhou) Cloud Yard.
I januari 2023 togs den allmänna sjöfartskanalen runt Dahuön i bruk.[31] I maj öppnades Sydkinesiska havshamnarna i Kina. I maj byggde Nanchang International Land Ports i Kina och Guangzhou Port gemensamt en inlandshamn i Kina, vilket öppnade en ny kanal mellan järn och hav.
Plats
Hamnen i Guangzhou ligger vid mynningen av Pärlfloden och i hjärtat av Pärlflodsdeltat, på longitud 113°36′ Öst och latitud 23°06′ Nord. Den gränsar till Sydkinesiska havet och gränsar till Hongkong och Macao, där floderna Dongjiang, Xijiang och Beijiang rinner ut i havet. Genom Pärlflodsdeltats vattennätverk är Guangzhous hamn ansluten till alla större städer i Pärlflodsdeltat samt till Hongkong och Macao, och är förbunden med sydvästra Kina via Xijiangfloden, och med kustnära Kina och andra hamnar runt om i världen via Lingdingyang-kanalen. År 2005 hade Guangzhous hamn 423.5 kilometer kustlinje under sin jurisdiktion, med en total lagringsyta på 1.2 miljoner kvadratmeter. År 2011 var landytan för det gamla Taikoo-lageret i Guangzhous inre hamnar mer än 50 000 kvadratmeter, tillsammans med vattenytan över 70 000 kvadratmeter.
Enligt omfattande information från 2017 består Guangzhous hamnar i Kina av en hamnstad och en inlandshamn. Guangzhous hamnstad omfattar fyra stora hamnområden, inklusive Inner Harbour Area, Huangpu hamnstad, Xinsha hamnstad och Nansha hamnar i Kina, samt ankringsplatsen i Pärlflodens mynning, medan Guangzhous inlandshamn består av tre hamnområden, nämligen Panyu, Wuhe och Xintang. Xinsha hamnar i China District gränsar till Sydkinesiska havet, beläget vid Lejonhavets strand, i Dongguan, nära Guangzhou, med utsikt västerut mot Lotus Hill, och i närheten av Guangzhous ekonomiska och teknologiska utvecklingszon, den högteknologiska utvecklingszonen och frihandelszonen. Huangpu hamn ligger vid Pärlflodens mynning i Sydkinesiska havet, sydost om Guangzhou City, 15 km från stadens centrum och 88 sjömil från Hongkong.
Klimatförhållanden
Hamnen i Guangzhou har ett subtropiskt klimat, vid den södra kanten av Kräftans vändkrets, med en genomsnittlig årstemperatur på 21.8 °C. Det är varmt och regnigt, med en genomsnittlig årlig nederbörd på cirka 1 720 mm och ingen snö året runt; på grund av det maritima klimatet blåser nordliga vindar från oktober till februari varje år, medan sydostliga och sydliga vindar blåser under resten av året. Tyfoner slår ibland till under sommarmånaderna, men vinden är vanligtvis runt styrka 6 till 8 när den når hamnen i Guangzhou; den genomsnittliga årliga dimmadagen är 5 dagar; den genomsnittliga årliga luftfuktigheten är 79 %.
Geologi och geomorfologi
Guangzhou hamn ligger på den alluviala slätten i Pärlflodsdeltat, och flodbädden är täckt av kvartära alluviala avlagringar i storleksordningen siltliknande jordar, sandliknande jordar, lera och sublera, underlagda av vittrade bergarter av tertiär sandsten och skiffer. De vittrade bergarterna, skiffern och de vittrade bergarterna inbäddade i tunna lager förekommer mellan -31 m respektive -11 m. Guangzhou hamn ligger i ett område med 6 grader seismisk intensitet.
4.Qingdaos hamn
Qingdao hamn är en hamn i Qingdao, Shandongprovinsen, Kina, belägen vid Jiaozhoubuktens stränder på Shandonghalvön, gränsande till Gula havet och tvärs över havet från Japan och Koreahalvön, och är en internationell handelshamn och transitknutpunkt för Kina längs Gula flodbassängen och Stillahavsområdets västkust.
År 1892 byggde Qing-regeringen två kajer i Qingdaobukten och 1901 byggdes Qingdao som en stor hamn. 1976 startade Qingdao hamn sin första containertrafik och i början av 1992 öppnade Qingdao hamn sin första internationella stamlinje och dockade sitt första containerfartyg av tredje generationen. Den 24 februari 2002 öppnade Qingdao hamn sin internationella containertrafik till Västasien.
Enligt omfattande information från 2023 har Qingdaos hamn en hamnyta på 420 kvadratkilometer [4] och består av fem stora hamnområden: Dagang hamn, Huangdao oljehamn, Qianwan hamn, Dongjiakou hamn och Weihai hamn. Qingdaos hamn är verksam i över 700 hamnar i mer än 180 länder och regioner världen över. Från och med 2023 har Qingdaos hamn världens största malmterminal på 400 000 ton, en råoljeterminal på 450 000 ton, en containerterminal som kan hantera världens största fartyg på 24 000 TEU, en dedikerad terminal som kan hantera världens största kryssningsfartyg på 227 000 ton och ett internationellt kryssningspassagerarcenter i världsklass. Från och med maj 2023 har Qingdaos hamn mer än 200 containerlinjer. Godsgenomströmningen 2021 kommer att vara 657 miljoner ton, en ökning med 4.2 % jämfört med föregående år. Containergenomströmningen kommer att vara 24.82 miljoner TEU, en ökning med 7.8 % jämfört med föregående år.
Plats och gränser
Qingdao hamn ligger i Jiaozhoubukten på Shandonghalvöns sydkust, med geografiska koordinater 120°19′05″ Öst och 36°04′ Nord. Enligt omfattande information från 2004 har Qingdao hamn en vattenyta på 420 kvadratkilometer och är uppdelad i fyra huvudområden: Dagang hamn, Zhonggang hamn, Huangdao oljehamn och Qianwan hamn. Qingdao hamn täcker Shandongprovinsen, sträcker sig längs Gula floden och når Centralasien.
Qingdaos hamngräns är uppdelad i två delar: vattenområdet och landområdet. Vattenområdet: från Taipingjiao till Xiangzui, från Qiushanjiao till Huangshanzui, från Huangshanzui till Xianlangzui, från Xianlangzui till Kuzishizui, var och en i en rak linje, vattenområdet inom de fyra linjerna utgör vattenhamngränsen. Samtidigt dras en rak linje från Tuandaos mynning till Feuzishis mynning, vilket är gränsen mellan den inre och yttre hamnen, med den yttre hamnen i öster och den inre hamnen i väster om linjen. Landområde: från spetsen av vågbrytaren i Xiaogang South, längs Xiaogangs västra strandlinje via Heze Road, Xinxian Road och Xiaogang Yan Yi Road till Xiaogangs norra vågbrytare, sedan längs Zhonggangs strandlinje via Xinjiang Road till infartsvägen till Dagang, i nordostlig riktning, längs järnvägslinjen till järnvägsbrohålet vid den tidigare platsen för batteri nr 5, sväng nordväst och följ strandlinjen vid bomullsfabrik nr 1 och nr 2 och Qingdao kraftverk till järnvägsbrohålet vid Kushanjiao.
Klimatförhållanden
Vindförhållanden: Qingdaos hamn upplever sydliga och sydostliga vindar på sommaren och nordliga och nordvästliga vindar på vintern. Tyfoner förekommer ungefär 1–2 gånger om året och har liten påverkan på hamnen.
Nederbörd: Den årliga genomsnittliga nederbörden i Qingdaos hamn är 755.6 mm, med mest nederbörd från juni till augusti, vilket motsvarar 70 % av året.
Dimma: Det årliga genomsnittet för dimmadagar är 51.6 dagar, med flest från april till juli, vilket har liten inverkan på sjöfart och produktion.
Temperatur: Den årliga medeltemperaturen i Qingdaos hamn är 12.1 °C, med en extrem högsta temperatur på 35.4 °C och en extrem lägsta temperatur på -16 °C.
Tidvatten: Qingdao hamn har regelbunden halvdaglig tidvattentyp, med en genomsnittlig högvatten på 3.85 m, en genomsnittlig lågvatten på 1.08 m, en maximal högvatten på 5.36 m och en minimal lågvatten på 0.70 m.
Tidvatten: Qingdaos hamn har en halvdaglig tidvattenström. De allmänna egenskaperna är att högvattenhastigheten är större än lågvattenhastigheten, högvattenkalendertiden är kortare än lågvattenkalendertiden, tidvattnet tillhör i princip det reciproka flödet, den maximala flödesriktningen är parallell med kusten. Den maximala högvattenhastigheten i Qianwan är 0.51 m/s och den maximala lågvattenhastigheten är 0.33 m/s.
Hydrologiska egenskaper
Den maximala tidvattenskillnaden i Qingdaos hamn är 4.50 m och den minsta tidvattenskillnaden är 0.25 m. Hamnen är bred och djup och varken slammar eller fryser. Vågor: Vågorna i Jiaozhoubukten är huvudsakligen vågorna i det lilla vindområdet i viken och de brutna och förbikopplade vågorna från de yttre vågorna genom vikens mynning.
5. Tianjins hamn
Tianjin hamn, belägen i Binhai New Area i Tianjin, Kina, ligger vid den västra änden av Bohai-bukten, med stöd av Xiongan New Area. Hamnen sträcker sig över nordöstra, norra och nordvästra Kinas inland. Hamnen förbinder nordöstra Asien med Central- och Västasien. Hamnen är den maritima porten till Peking, Tianjin och Hebei, den östra utgångspunkten för den ekonomiska korridoren Kina-Mongoliet-Ryssland, en viktig knutpunkt för den nya kontinentalbron mellan Asien och Europa och en strategisk knutpunkt för 21-talets sidenväg.
År 1860 öppnades Tianjins hamn för allmänheten och blev en handelshamn; den 17 oktober 1952 öppnades Tianjins hamn igen.
Från och med 2019 har Tianjin hamn en total hamnkustlinje på 32.7 kilometer, en vattenyta på 336 kvadratkilometer och en landyta på 131 kvadratkilometer. Tianjin hamn består av åtta områden, nämligen det norra gränshamnområdet, det östra gränshamnområdet, det södra gränshamnområdet, Dagukou hamnområde, Gaoshaling hamnområde, Dagang hamnområde, Beitang hamnområde och Haihe hamnområde. År 2022 kommer Tianjin hamngrupp att ha en godsgenomströmning på 471 miljoner ton och en containergenomströmning på över 21 miljoner TEU.
Klimat
Tianjin hamn har ett kontinentalt monsunklimat, som kännetecknas av ett varmt tempererat halvfuktigt monsunklimat.
Temperatur
Den årliga medeltemperaturen i Tianjins hamn är 12 °C. Den extrema högsta temperaturen är 39.9 °C (24 juli 1955) och den extrema lägsta temperaturen är -18.3 °C (17 januari 1953).
utfällning
Genomsnittlig årsnederbörd i Tianjin hamn: 602.9 mm, lägsta årsnederbörd: 278.4 mm (1968), maximal årsnederbörd: 1083.5 mm (1964), maximal daglig nederbörd: 191.5 mm (30 juli 1975), nederbörden huvudsakligen koncentrerad under juli till augusti.
Toptrade Sourcing
Kinas fem största hamnar visar på landets viktiga position och stora potential inom global handel. Dessa hamnar är inte bara ett viktigt stöd för Kinas ekonomiska utveckling, de erbjuder också stora affärs- och samarbetsmöjligheter för länder runt om i världen.
Som handlare intresserad av Importerar från Kina, kan du ställas inför många utmaningar och komplexa procedurer. Här vill vi inbjuda dig att välja Toptrade Sourcing Trading som din partner. Som ett professionellt utrikeshandelsföretag är vi engagerade i att ge våra kunder utmärkt service och fullständig support för att hjälpa dig att importera de varor du behöver smidigt.
Vi har omfattande handelserfarenhet och ett professionellt team, bekanta med internationella handelsregler och -förfaranden, och kan erbjuda dig en komplett importtjänst. Vi samarbetar med dig från leveranskedjehantering till godstransport, från tullklarering och inspektion till kvalitetskontroll för att säkerställa att din importverksamhet löper smidigt.
Toptrade Sourcing Trading som Sourcing agent, har nära samarbeten med de fem största hamnarna i Kina. Vi har en djupgående förståelse för dessa hamnars egenskaper och fördelar och kan erbjuda dig de bästa transportvägarna och logistiklösningarna. Oavsett om dina varor importeras via Dalian, Shenzhen eller andra hamnar som Shanghai, kan vi erbjuda dig en snabb och pålitlig service för att säkerställa att dina varor anländer säkert till sin destination.
Med Toptrade Sourcing Trading kan du fokusera på din kärnverksamhet samtidigt som du får en effektiv och bekväm importupplevelse. Vårt mål är att vara din betrodda partner för att skapa fler affärsmöjligheter och framgång för din importverksamhet.
Oavsett om du är nybörjare eller erfaren importör, när du inköp från KinaToptrade Sourcing Trading kommer att möta dina behov med professionalism och genuin service. Välj oss och låt oss arbeta tillsammans för att skapa en lysande handelsframtid!
Kontakta Toptrade Sourcing så ser vi fram emot att ge dig utmärkt service och göra din importresa smidig och framgångsrik!